-

Så, dagen börjar med att jag ska träffa en läkare, trodde jag.
Jag sätter mig i en soffa, bredvid en annan person och väntar.
Då kommer en dam och säger: Jag ska sätta mig här. Och hon sätter sig, bokstavligen i mitt knä. Jag tänker: Okej...
Jag puttar lite på henne och sätter mig i den helt tomma soffan mittemot.
Läkaren kommer, som inte visar sig vara en läkare, utan en mentalskötare.
Jag tänker: Okej...
Hon börjar att inleda vår såkallade pratstund med att säga: Under dagens samlag.. oj, jag menar samtal. Efter en kvart får jag nog, hon är ju helt jävla inkompetent och jag förstår inte varför jag ens ska träffa henne. Jag säger nej tack till framtida möten och går därifrån.

Jag är förvirrad. Ytterst förvirrad.
Men jag har fixat en praktik. I alla fall. Börjar nästa vecka.