-

En gång i tiden hade jag en piercing mitt i läppen. I 24 timmar.

Uhm, raorw?

En gång i tiden var jag nog minsann lite emo. Heh.

En gång i tiden så var jag en clown. Ni får ursäkta alla bilder jag slänger upp, men jag har inget vettigare för mig.

-

Bara för jag gillar att se skeptisk ut.

-

Jag blev beviljad socialbidrag! Fattar ni hur skönt det känns? Det är inte mycket, men tillräckligt för att kunna betala alla räkningar. Åh åh åh nu lättades en stor sten från ena axeln. Detta ska firas med en timmes simning med bästa lillasyster! WUH!

-

Nu bor det två katter här, en Buffalo och en Booboo. Booboo (våran kisse) är ett halvår, och han kaxaar som fan mot Buffalo, som är sju år och stor som en liten elefantunge, typ. Det är lite roligt att titta på, i alla fall tills Buffalo ryter ifrån, men det har han inte gjort än. Knäppkatter.
Ja, jag kommer bli en kattkärring, okej? Igår spenderade jag hundra timmar med att fixa alla papper, hit och dit, och blev ändå inte klar. Lyckades missa en intervju idag också, tankspridd, någon? Hjälpte syster att flytta lite grejer igår också, vilket resulterat i mängder med blåmärken här och där. Jag svär, det räcker att man petar på mig så får jag ett blåmärke, eller om man tittar extra hårt på mig så POFF! Blåmärke. Men det är coolt. Kan låtsas att jag slagits mot något. För något. Äh.

-

Episkt julbak, 'nuff said.

Joinar nördglasögon-trenden, typ tre år senare.

-

Så, min mp3 och min bankdosa är spårlöst försvunnet. Booboo är en riktig stjärna, minsann.
Idag har jag massiv träningsvärk i armarna, kan knappt brygga kaffe utan att brista ut i ett "menajsåinihelvete!", ser ut lite som en 88årig pensionär. Men så går det när man är awesome och dansar loss som tusan till Just dance 3, som jag och Malin kickade allas ass på. Så vi åt i alla fall pepparkakor och lussebullar med gott samvete igårkväll, och jag tog den skönaste duschen någonsin. I alla fall topp fem. Duschen efter en veckas festival går inte att jämföra med något.

-

Min stalker visade sig vara en kille i 6:an som fått fel nummer. Spännande liv man kan ha, ibland.

-

Så, nu har jag pratat med alla som behöver pratas med på arbetsförmedlingen och försäkringskassan, och vet ni? Jag vann. Känslan går inte att beskriva, men föreställ er en pingvin som skuttar runt, typ.

-

Åh, vad jag älskar att man alltid måste starta ett krig för sina mänskliga rättigheter när det kommer till arbetsförmedlingen.

-

Nästa vecka blir det tatuering! Åh vad jag tycker om att vara impulsiv ibland.
Imorgon fyller storasyster år! Hon blir gammal. Lite. Så det firas idag med en fest. Och eftersom hon är bäst så köpte hon mitt dyra favoritvin. Det kommer bli en bra kväll, helt enkelt.

-

Har nog samlat ihop tusen vuxenpoäng idag.
Har även kommit på precis vad jag vill tatuera, så jag vill göra det nununu.

-

Jag och Booboo har det bra, helt enkelt.

-

Så, nu har jag hittat två utbildningar jag vill gå.
Den ena är den i Forshaga och den är på två år.
Den andra är i Stockholm och är på ett år.
Båda kurserna ger behörigheten att få jobb inom det jag vill ha.
Jag vill ha nästa höst nu.

-

Jag blir lite orolig när människor i vuxen ålder beskriver ordet diplomatisk med att det är att vara positiv. Och när människor i min ålder beskriver det som att man får gå runt och skjuta människor. Så dagens lärdom blev alltså att diplomatisk = en glad jävel som går runt och skjuter människor.

-

Okej, så min dröm kanske gick i spillror, men det betyder inte att jag måste ge upp och ligga i sängen och stirra i taket.
Jag gjorde ett test nyss, efter att ha googlat "vilket yrke passar mig?", och jag skulle passa bra som IT-tekniker och vad som helst inom kultur, media, design och kreativa jobb. Så jag klickade vidare, hit och dit, och hittade en del utbildningar som jag faktiskt kan komma in på. Inte högskoleutbildningar, men yrkeshögskoleutbildningar. En som lockar som tusan är behandlingsassistent, med inriktning missbruk. En kurs som gör mig kvalificerad att jobba inom det yrket efter kursen slut, helt galet bra. Det var ju något sånt jag ville bli. Börjar hösten 12, i Forshaga. Måste nog googla vart tusan det ligger. Men sen fanns det en hel del andra yrkesutbildningar som jag blev intresserad av. Det här kan ju faktiskt gå vägen. Jag har inte kämpat såhärlänge för att ge upp nu. Sådetså.

-

Borde nog döpa om den här bloggen till cyniskgnällis.
Hah!
Nej, ni skulle bara veta hur jag är på riktigt.
Jag fnissar. En hel del.

-

Nu börjar jag bli galet trött på att vara sjuk, okej.
Mitt mål är att vakna friskare än friskast imorgon så jag kan bege mig till gymmet, men det lär väl inte hända. Uh.
Internet skrämmer mig förövrigt, men jag tror att tv skrämmer mig lite mer.

-

Jag insåg nu att jag har varit vegetarian i 10 år i år.
Jag blev alltså vegetarian när jag var tolv år gammal, eller ung. Beror på hur man vill se på saken. Jag blev nog mest vegetarian då för att jag har aldrig riktigt gillat kött. Jag kan minnas att redan när jag var fem år så brukade jag peta bort köttet från tallriken och lägga det under tallriken, för jag gillade det helt enkelt inte. Jag trodde på något magiskt vis att mina föräldrar inte skulle märka maten under tallriken, man tänker ju kanske inte så logiskt när man är liten. Jag ville nog bli vegetarian tidigare, men jag vågade inte berätta för mina föräldrar att jag inte gillade kött, vi växte upp ganska fattigt, och vegetarisk mat är inte billigt. Men det var en dag, efter mina föräldrar skilt sig, som jag bestämmde mig för att "komma ut". Det skulle serveras kycklingkorv och jag bröt ihop, totalt. Sprang in på toaletten och grät helt hysteriskt, för jag ville då fan inte äta kycklingkorv. Då berättade jag att jag skulle bli vegetarian. Mamma blev lite upprörd och sa att då får jag minsann börja laga min egen mat och köpa min egen mat, och det var jag okej med. Jag fick lite pengar av henne så jag kunde köpa vegetarisk till mig, helt enkelt. Och jag hade inget emot att laga min egen mat. Det här är grunden till varför jag blev vegetarian, jag gillade inte smaken. Senare, runt 14-15års ålder, när man fick lite större koll på köttindustrin och hur maten hamnade på ens tallrik, så blev det en annan stor anledning till att fortsätta vara vegetarian. Jag har många gånger under dem här året fått försvara min rätt att välja bort kött, vilket är ganska löjligt egentligen. Jag äter inte upp djurens mat, det behöver inte alls ligga i människans natur LÄNGRE att äta kött och man klarar sig bra utan, helt enkelt. Dem flesta av mina vänner är köttätare, och det stör inte mig alls. Om dem vill äta kött så får dem göra det, så länge jag får äta vegetarisk utan att det stör dem, förstår ni? Nu har jag det väldigt bra som bor ihop med två andra vegetarianer, vilket gör att vi kan ha en slags gemensam matbudget, vilket blir billigare, helt enkelt. Men jag har bott ihop med köttätare också, och det stör inte mig. Så, bara för att jag är vegetarian så ogillar jag inte köttätare. Och jag kommer antagligen att vara vegetarian tills den dag jag ska kremeras. Okej? Okej.

-

Jag har blivit jätteförkyld, bara sådär.
Snörvel.

-

Fyfan vad skönt det var att träna på gym idag. Jag är helt slut och alldeles mör i hela kroppen.
Sen får man väl lite komplex när värsta hunken tränar bredvid en, men det gick bra ändå!
Och klockan är inte ens ett. Vad ska jag göra resten av dagen?

-

Det blev en konstig helg.
Fredagen spenderade jag med att kolla på gamla filmklassiker; Breakfastclub, Breakfast at tiffany's och Strangers on a train. Kan ju lätt tipsa om breakfastclub, väldigt bra film. Försökte mig på att se Ritualen också (The Rite), men jag somnade mest hela tiden. På lördagen var det dags att bege sig till Stockholm, en ny tradition håller på att skapas, som innebär vin hos Cilla (http://www.kollektivimperiet.blogspot.com), eller vin hos mig, beroende på tid och busspengar. Det var en annorlunda kväll helt klart, som avslutades med Dunderklumpen. Igår var jag mest jättetrött hela dagen och kollade på Easy A och gamla Criminal Minds avsnitt. Nu taggar jag inför dagismöte i fyra timmar och väntar ivrigt på att jag ska få pengar på kontot, så jag vet om jag kan betala hyran den här månaden eller inte.

-

Skräckfilmer är väldigt mysigt att titta på när man är nere.
Hett tips.

-

Men åh, jag bara.. och sen.. och då.. hur kan allting bara bli sämre hela tiden?
Det sägs att fötterna pekar dit man vill, då kanske jag borde ligga på rygg med fötterna upp så att det kan börja gå uppåt.

-

Jag har börjat misstänka att Booboo är en liten lönnmördare. Jag har sår överallt och när man kelar med honom så börjar han gnaga helt hysteriskt på ens händer. Skulle inte förvåna mig om mitt liv skulle ta slut genom att bli uppäten av en katt när jag sover, konstigare saker har hänt.
Men han är söt också, ibland. När han sover. Och kelattackeras. Och är klumpig.

-

Men, alltså, true blood säsong fyra var ju inte alls så bra. Vad pratar folk om egentligen? Jag vet inte ens om jag är lite taggad inför säsong 5, jag tycker ju egentligen att Sookie kan typ, dö. Men jag har nog blivit lite väl bortskämd av andra sköna, bra serier. Som jag börjar få slut på nu, visserligen. Men man kan alltid titta på lite film istället. Igår blev det Alice in Wonderland, den som Tim Burton gjorde, och disneyklassikern, på svenska. Idag har det blivit Lock, Stock and two smoking Barrels och snart blir det lite black books, bara för att Dylan är så bra, helt enkelt.

-

Kanske borde få svackor lite oftare, kreativiteten flödar!
Spenderade natten med att sitta i sängen, lyssna på mysig musik och måla. Massa. Det kändes bra. Har tagit tag lite i skrivandet också, det går sakta men det går framåt i alla fall.
Nu vill behöver jag bara bli lite piggare om dagarna så ska nog det bli fint sen.

-

Fuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuck.

-

Så, den här veckan har jag spenderat 90 procent i mitt rum.
Jag har legat/suttit i min säng och kollat på Californication, Criminal Minds, Breaking Bad, Game of Thrones och Sunny in Philadelphia.
Californication är ju en ganska bra serie, jag är lite efter så jag såg igenom fyra säsonger den här veckan. Jag kan väl tycka lite att det är dags att ändra fokus lite på den serien, känns lite som att det är samma grej om och om igen. Jag har lite högre förväntningar på säsong fem. Men bra serie, helt klart. Så, nu behöver jag något nytt att kolla på, eller så får jag ta mig ut ur rummet. Hemska tanke. Nej, men jag har planer på att försvinna härifrån imorgon, ett tag. Någon dag eller fem. Ibland så måste man helt enkelt tillåta sig själv att må dåligt, hur bra allting än har varit den senaste tiden, alla kan falla. Men jag tänker inte drunkna i självömkan, jag tänker bara bli bättre och bättre. Och med tanke på vilka otroligt fina människor jag fortfarande har kvar i min omgivning så kommer det gå hur bra som helst.
Kärlek på er.

-

Ni skojar med mig, eller hur?

-

Insåg idag att sommaren är över. Det är redan första september, vad hände med den här sommaren? Har ju minst tusen grejer kvar att göra. Gosh.
Nu har jag fått internet i alla fall, så jag behöver inte snylta på alla andras längre. Men tack för att jag fick!
Nu laddar jag inför hösten, ska försöka att vara pepppepppepp.

-

Okej, så jag tror att jag kommer ha internet om en och en halv månad igen. Great.

-

Vi är internetlösa, fläktlösa, kökslådslösa, entallriktvåskedarochtreglaslösa, luspanka och läskiga insekter har börjat invadera lägenheten. Det går bra nu!

-

Så, nu ska vi se.
Helgen spenderades neråt i landet. Det var väldigt mysigt och trevligt!
I Skövde regnade som tusan, och jag tänkte inte alls på att packa med mig någon jacka eller så, för i Stockholm var det ju 25 grader och solsken. Väl framme i Skövde kirrades det öl och vin och mat. Det blev serietittande, skratt och halvseriösa deeptalks. Dagen efter, på morgonen, är det dags att dra vidare mot Göteborget. Jag inser då att jag glömt packa smink och långbyxor också. Jag är sämst på att packa. I Göteborg kirrades det smink, några öl och en miljon spårvagnsbiljetter. Det blev skräckfilmer, inflyttningsfest och "Dude, where's my car?". Efter massiv sömnbrist ger jag upp och packar väskan och beger mig ner mot centralstationen, fem på morgonen, för att fixa en biljett hem. Påvägen blir jag, på allvar, attackerad av en fiskmås. Jag får lite paniken, fast med skratten i halsen, för lite roligt är det ju trots allt, och slänger mig mellan två bilar. Sitter där på huk i en mindre evighet och röker en cigg. Väntar på att fiskmåsen ska dra åt helvete. Typ. Efter mycket hit och dit, så fixar jag en biljett hem. Vinkar hejdåvisessnartigenkanskeförhoppningsvis och beger mig hem. Tåget blir två timmar försenat och jag begär pengar tillbaks.

Nu peppar jag inför peaceandlove.

-

Okej, jag har fortfarande inte hittat något klockrent tidsfördriv.

-

Jag är så galet uttråkad att det finns ju inte.
Det är ju inte alls roligt att vara arbetslös. Inte för att jag har fått för mig det heller.
Det senaste dygnet har jag läst en bok, plingat på en gitarr, burit tonvis med sopor och glas, duschat, lagat mat, druckit kaffe, handlat kaffe, skrattat, kollat på en säsong med american dad och lekt med systrar. Nu då? Ja, jag vet inte.
Men det händer en del framöver! Tror jag. Kanske. Det är mest vardagarna som jag måste fylla. Jag söker ju jobb, i alla fall. Alltid något. Längtar halvt ihjäl mig till peaceandlove. Ska försöka få till en tripp neråt i landet också. Men vi får se. Så, har ni några tips på vad jag mer kan göra för att fördriva tiden?

-

Spelningar och utgångar, sol och filtar, tv-spel och kortspel, dyra röda viner och skratt, diskussioner och filmer, pendlande och hängande, sena nätter och tidiga mornar, det är sommar.
Igår blev jag en 22-åring, och det känns inte annorlunda alls. Om något så känner jag mig yngre än vad jag någonsin gjort innan. Weird. Men jag är faktiskt bara 22 år, det är ju ingenting!
Nu är jag uppsagd från jobbet också, så jag söker nytt, här och där. Kollar kurser hit och dit. Men allra mest så tar jag min tid. Jag lever. Andas. Springer runt.

-

Biljett till PeaceandLove kirrat och klart! Impulsiv, jag? Självklart.
Framöver planeras det mycket mys i solen, vin, musik, gitarrspelande och basketboll.
Jag gör stora framsteg på Highwayman! Ge mig några dagar till och lite tid, så ska jag minsann kunna hela låten sen, och det kommer vara awesome.

Det enda som jag behöver ha reda på just nu är om jag kommer sluta jobba eller om det blir en omplacering. Intriging. Indeed.

-

Dagarna går alldeles för snabbt när man är ledig.
Jag har mest legat ute i solen, blivit brun, lyssnat på Dylan, spelat badminton, druckit rödvin, åkt hit och dit, lunchat här och där, lärt mig spela dunderklumpen på gitarr och kör vidare med att lära mig highwayman. Efter några glas vin och en öl eller två bestämde jag mig för att jag ska åka till peace and love. Jag har till och med hittat någon att åka med. Det kommer bli awesome.
Imorgon jobbar jag. På onsdag med.

Fire walk with me

Okej, så jag spenderade större helgen med att se Twin peaks. Nu har jag sett alla avsnitt och kommit fram till följande: Twin peaks är awesome, kaffe är awesome och jag bara måste baka en körsbärspaj någon dag. Såg även allt extramaterial, insåg att det finns freaks därute i världen.

-

Jag har deklarerat i många år, men nu är jag helt förvirrad. När det står att jag ska redovisa försäljning av värdepapper så känns det som att läsa på japanska. Vad för värdepapper? Har jag sålt något? Jag förstår inte? Jag får nog springa ner till banken och kolla lite. Och skatteverket. Sen måste jag och inneboenden börja klura lite. Tanken är att den ena ska flytta ut, eller skulle ha flyttat ut när skolan är slut, det vill säga i Juni, men då måste även den andra flytta ut, då hyran kommer bli högre, och då måste även jag flytta ut, för jag kan inte betala allting själv med min inkomst, om jag inte får mer jobbtimmar. Lösningen just nu är att alla bor kvar, över sommaren, eftersom det är tre månaders uppsägningstid, så vi får lite tid att leta runt efter annat boende. En tvåa till exempel. Med en rimlig hyra. Jag får ringa runt lite. Kolla med hyresrättsföreningen vad man kan göra. Men just nu har vi i alla fall en plan. Den får funka. Helt enkelt. Tills det inte går mer. Det här är vuxet. Det ogillas.

Om man vill läsa lite om vad som händer i världen, typ, nyheterna, så lär ju aftonbladet vara en av dem sämsta tidningarna man kan läsa. Dagens rubriker var nämnligen i stil med "Världen chockas! Rihanna gillar att bli smiskad, trots att hon blev misshandlad!", eller "Hitler och huset, lika som bär?". Det är alltså en bild på ett vanligt hus, och en bild på Hitler, som man på något sätt lyckats koppla till varandra. Jisses.

-

Ja! Jag klarade Matematikkursen! Fan vad bra jag är! Bara att stryka det från listan nu då. Jag mår oförskämt bra nuförtiden, det känns awesome. Det kan nog bero på att våren har börjat komma, och det ger mig spring i benen. Efter ett helvetes jävla år så verkar det som att det är dags för bättre tider. Hoppas det håller i sig. Awesome.

-

G+ på provet! Fyfan vad skönt! Jag som hade på känn att det inte skulle gå alls, men det gick ju!
Nu är det bara Geometri kvar, och NP, sen är det över. I några dagar, för sen ska jag banne mig försöka mig på Matematik B också! Jag har hittat sjukt många kurser jag vill läsa i höst, så nu kör vi, okej? Jag kommer vara sjukligt stressad, men det kommer vara värt det, när jag om 4, 5 år, sitter på mitt egna lilla kontor, och är behandlingsassistent/kurator. Jag ska fixa det här.

-

Går in i väggen en sväng, ses!

-

Den här veckan har jag gjort mer, och vuxit mer som person, än vad jag gjort det senaste året.
Började med att jobba två pass, utomhus, i minusgrader, 11 timmar om dagen.
Dagarna innan hade jag ångest, massiv ångest. Jag visste inte hur jag skulle hantera att behöva vara så social och så uttåt, att våga ta tag i människor, marknadsföra en produkt och svara på frågor. Men det gick ju hur bra som helst! Jag pratade med säkert över femhundra personer, jag lärde känna nya människor och jag trivdes jättebra. Det liksom, jag har kommit fram till att jag kan göra vafan jag vill egentligen. Jag har inget att vara rädd för. Det känns kanon! Jag klarar tuffa arbetstider, jag klarar garanterat av den sociala biten och framförallt, jag vågar mer nu än jag nånsin gjort innan. Och tack vare dem två dagarna fick jag ett nytt jobb idag!
Jag hade matteprov på morgonen, och det gick väl bra, godkänd blir jag nog i alla fall. Så när jag är där på skolan så ser jag en som städar, och jag ser att hon jobbar för det företaget jag jobbade på en gång i tiden, i början på gymnasiet. Förut hade jag inte ens tänkt tanken att gå fram och prata med henne, men nu, nu gjorde jag det. Jag berättade att jag tidigare jobbat för samma företag och undrade om jag skulle kunna få numret till chefen, och det fick jag! Så jag ringde på en gång, presenterade mig, berätta att jag jobbat där innan, och fråga om dem anställer just nu eller kanske till sommaren, och då visar det sig att dem behöver personal nu! Så jag börjar nästa vecka! Helt jävla otroligt vilket flyt!

Jag känner mig starkare, bättre och gladare. Det ska gå bra nu, banne mig!

-

Det tog ett tag, men idag slog det mig.
Livet är inte roligt.

(Zwaaah...)

-

Jaha, jag måste läsa Matte B också, för att få söka den utbildningen jag vill.
Tusan. Det var det jag verkligen inte ville. Matte A går bra just nu, det är en del min hjärna inte förstår, men jag börjar lära mig att inte ifrågasätta lösningsmetoderna, utan jag gör dem bara.
Jag vill verkligen hinna läsa matte B nu i vår också, men jag vet inte om jag klarar det, har hört att matte b ska vara svårt, väldigt svårt, men jag får se. Matte A tar slut den 25 mars, jag kanske hinner söka och komma in på matte b då, och sen söker jag in på högskolan och kompleterar mina betyg sen? Kan gå. Det här är något jag verkligen vill.
Annars går det bra. Träningen funkar kanon, leva på shakes är hemskt, men hanterbart och det ger resultat gånger tusen. Ett jobb har jag lyckats kirra också, och det var verkligen INTE tack vare arbetsförmedlingen.