-

Här sitter jag, i mitt kök, i min lägenhet och röker en cigg under köksfläkten.
Jag försöker göra det till mitt hem nu.
Men jag står och stampar och går i cirklar.
Vet inte vad jag ska börja med, hur jag ska börja, om jag ens vill börja.
Så jag plockar lite smått.
Köper lite nya saker.
Nya gardiner.
Nya köksgrejer.
Nya blommor.
Försöker möblera om.
Kollar på ikea efter soffor.
Det är så många minnen som cirkulerar runt.
Allt jag ser som en gång va ditt får mina ögon att tåras.
Jag saknar dig.
Jag kan inte förstå att du är borta.
Det känns som att du är på ett sjukhus, eller vartsomhelst egentligen.
Jag bara väntar på att du ska kliva in genom dörren.

Men du kommer inte kliva in genom dörren.
Det kommer inte bli som det va innan.
Jag ska klara mig själv nu.
Jag ska bli vuxen.
Jag ska klara mig utan dig, mamma.
Jag saknar dig så mycket att det gör ont i bröstet.

Om några timmar är det exakt en månad sen du dog.
En månad har gått.
Jag tänker på dig. Hela tiden.
Du kommer alltid att vara den starkaste kvinnan jag någonsin träffat.
Jag älskar dig.

-

Vad är det för jävla mening.

-

Sitter och dricker kaffe med mjölkfrimjölk.
Försöker komma på hur jag ska lösa allt som har med arbetsförmedlingen att göra, utan att ge upp. Igår fick jag åka långt långt bort, för att gå på ett möte i fyrtiofemminuter.
Jag va inte den enda som hade fått åka långt långt bort.
Fortsättningsvis är det där jag kommer få gå på möten.
Men där sa dem även att vi mest kommer ha en frekvent kontakt över mail och telefon, och det känns väl som något positivt.
Sen blir det lite knasigt, när man ska skicka in papper för att få pengar.
Man måste ha sin handläggares underskrift.
Så då ska man pka långt långt bort, få en underskrift och sen långt långt hem igen.
En lösning på det, vore bra.

-

Igår bjöd jag över tjejerna på middag, det va roligt!
Idag är jag helt slut, kan nog bero på att jag spenderar mina nätter med att pressa True Blood, vilket är helt fucking jävla awesome, och heartbreaking.
Vet fan inte vad jag ska göra när jag sett sista avsnitt av säsong två, eftersom säsong tre håller på att spelas in nu. Sigh.
Sjukt, galet bra serie i alla fall.

Det blev otroligt bra fika idag, vi gled ifrån mig ner till stammisstället, beställde kaffe och mat och fika i mängder, bädda ner oss i sofforna och glodde på dålig tv.
Otroligt bra tid spenderad.
Nu har jag tagit igen lite sömn, eftersom dem senaste två dygnen har varit sömnlösa.
Det kändes skönt, en timmes sömn och jag börjar bli mänsklig igen.

På måndag nästa vecka är första mötet med det nya tjaffset.
Synd bara att det ligger två timmar buss och tåg ifrån mig, ska se om jag orkar bråka med arbetsförmedlingen eller inte.

-

Nu är tandborsten köpt, och tandkräm och ett gäng ipren.
Dumma jävla visdomständer som vägrar sluta växa fram.

Sitter och youtubar som en galning.
Hittar massa roligt som man kan sitta och fnissa åt.
Otroligt rastlös, jag? Nej vadå?

Stackars er läsare som får stå ut med totalt meningslösa inlägg.
Men för mig är det här ett litet tidsfördriv.
Nästa vecka kommer jag igång med möten och sånt tjaffs igen.

-

Har träningsvärk i armarna efter katten.
Han borde gå ner i vikt, eller så borde jag börja träna armarna.

Idag ska jag iväg och köpa en tandborste, men det är allt jag ska göra idag också.
Oh, och så ska jag självklart se säsongsavslutningen av True Blood.
Helt bra serie. Funderar på om jag ska läsa böckerna en sväng också.

-

Det gick bra med katten, eller att hitta dit snarare sagt.
Han är så jävla tung att jag fick ringa efter bärhjälp, mina armar är helt döda.
Men katten mår finfint.

Nu ska jag springa ner till arbetsförmedlingen och fixa lite.
Fått en ny handläggare, så nu får vi se hur det går.
Helt sämst tycker jag, när man ändå vant sig vid den man hade.

-

Nu har jag letat upp en karta så jag hittar till veterinärkliniken, hur svårt kan det va?
Rakt fram mest hela tiden och sen en sväng. Men med min tur hamnar jag väl någon helt annans stans.
Allt som fattas nu är... katten.

-

Idag har jag gått från att må bra, till att bli ledsen, till att få en panikångestattack, till att sitta här och skriva om hur det gått för mig idag.

Imorgon ska jag och katten på promenad, han ska få en spruta.

-

Det blev en bra hallåvin för min del.
På fredagen blev det riktigt kalas.
Det blev mycket alkohol, skratt, diskussioner och minnen.
Jättefull men sådär härligt full.

Nu ligger jag i sängen, har knappt rört mig utanför den alls idag, förutom när jag gick iväg för att köpa lite kattmat.

Har ingenting att göra fram tills den nionde november, vilket känns skönt.

Men tankarna bubblar upp inom mig.
Jag känner mig mest ledsen, trött och förbannad hela tiden.
När jag känner mig glad, så mår jag helt underbart och tar vara på varje minut den känslan håller i sig och så sparar jag den, gömmer undan den, och tar fram den när väggarna kryper in och jag får det svårt att andas.

I fredags va jag glad.

-

Har bestämt mig för att avsluta praktiken jag har nu.
Ringde några samtal imorse och jag kommer sluta på måndag.
Det känns som mina fötter sitter fast i marken här, jag kommer ingenvart.
Jag måste börja ta tag i min framtid, vad finns där? Vad vill jag ska finnas där?
Det är mycket just nu, jag behöver något att fokusera på.
Jag behöver stimuleras.
Det kanske blir så att jag börjar plugga till våren, vem vet.
Jag tror jag har bestämt mig för vad jag vill bli, men inget är säkert.
Den närmsta tiden framför mig är så osäker den kan bli.
En dag i taget.

-

Jag va och tittade på Muse igår, det va riktigt bra.
Synd bara att trettonåriga pojkarna bakom mig störde hela tiden och förstörde upplevelsen lite, men jag kommer leva på det här ett par dagar i alla fall.
Tillbaks till verkligheten nu.

-

Vill bara slänga över mitt liv på någon annan så jag får andas lite igen.

-

Möte imorse med Momsys läkare, inga bra nyheter.
Möte nyss med arbetsförmedlingen, praktikplats fixad, börjar på måndag.
Möte snart, familjeangelägenheter.

-

Jag är ensam.

-

Och mitt i allt dåligt så händer äntligen någonting bra, för min del!
Har eventuellt fått en praktikplats på ett bageri/lunchställe i Norrtälje, hur bra är inte det!

-

Imorse begav jag mig mot Stockholm och hälsade på momsy på sjukhuset/vårdhemmet.
Det känns bra att hon får den vård hon behöver nu och blir lite ompysslad.
Efter att ha varit där några timmar begav jag mig hem igen.
Gick och handlade lite på ica och så.
När jag kommer hem hör jag hur grannen skriker på hjälp helt hysteriskt.
Jag ringer på dörren och frågar vad som hänt, men hon hör inte vad jag säger och fortsätter skrika på hjälp. Dörren är låst så jag kommer inte in, så jag går till grannen mittemot henne och frågar fall hon har en nyckel, och det hade hon. Vi tog oss in hos grannen och det visade sig att hon hade ramlat klockan elva på förmiddagen (jag kom hem runt halv fem), och hon hade skadat höften så hon kunde inte ta sig upp. Jag ringde efter en ambulans och berättade läget och dem kom relativt snabbt, eftersom vi bor typ trehundra meter i från sjukhuset.
Jag stannade kvar och satte på henne en kofta eftersom att hon frös.
Sen begav jag mig upp till min lägenhet och gav katten mat.

Mycket kan hända på kort tid.

-

Och allt faller ihop och jag vet inte vad jag kan hålla fast i.
Nej, det är inte bra alls, någonstans, längre.

-

Godmorgon folks.
Det känns så fruktansvärt meningslöst att gå upp halv åtta en vardag när man inte pluggar eller har jobb. Så nu sitter jag här och är trött. Brukar gå upp vid nio annars, så en timme mer eller mindre gör väl inget. Sigh. Försöker komma på vad man kan göra så här tidigt på dygnet. Blogga tydligen, det är ju... bra?
Ska nog bege mig ut på en långpromenad. Härligt kyligt i luften.

-

Helvetes jävla skit fan död åååh!
Va på möte nyss på arbetsförmedlingen, där jag blev erbjuden att ta del av Jobbgaranti.
Läckert! Tänkte jag.
Men i helvete heller. Går jag med i det, så får jag 2500 kronor i månaden (700 kronor mindre än vad jag har nu), och jag måste åka till Stockholm för att gå på möten som går ut på... ingenting.
Och för att ta mig till Stockholm så måste jag köpa ett busskort som kostar sjuhundra kronor, sen ska momsy ha 1200 kronor för att jag bor hemma, och sen ett mobilabonnemang på 300 kronor i månaden. Kvar till mig blir då... 300 kronor, i månaden!
Någon mer än jag som tycker att det här är fan helt sanslöst?
Och 2500 kronor är fan ingenting i månaden, Vafan?
Om jag tackar nej, så får jag inget mer stöd från arbetsförmedlingen, vilket leder till att jag inte kommer kunna få pengar från Soc ens.
OH HAPPY FUCKING DAYS!

-

Oslo, here I come?
Funderar på att dra dit ett halvår och jobba.
Här i Sverige kommer man ju ingenvart.

-

Rödhårig, jupp jupp!

-

Så, nu är jag inne på min tredje dag med nutrilettkuren, och jag känner mig mest bara hur trött som helst. Men jag tar långa promenader och allt möjligt jag kan komma på som gör att jag blir lite piggare i alla fall. Bra grejer.
Funderar på om jag ska ta någon kurs i höst, känns mer värt än att bara sitta här hela dagarna och söka jobb. Helt otroligt, jag har sökt runt hundra jobb sen juni, och inte blivit kallad på intervju än! Fast det kan bero på att ca 600 andra människor söker precis samma jobb som jag. Oh well. Kanske borde ta och plugga några år?

-

Kings of Leon - Closer.

-

Jag försökte mig på att göra bananpannkakor, och det blev epic fail, yay!
Men det går att äta! Lite sött och degit bara.

-

Så.. en.. kul grej då!
Jag har... fyra biljetter till inspelningen av Vem kan slå Filip och Fredrik!
Nu... insåg jag att... fuck, jag har ju inga att gå med... för... alla har flyttat.

Its funny... because... its true.

-

Idag så såg jag ett klipp på youtube som va riktigt skrämmande, en sextonårig tjej som är så otroligt korkad att det är fan inte sant, och hon tjänar mer pengar än vad en normal vuxen människa gör med ett hederligt jobb, wtf?
"Mm.. mhm.. mm.. mm.. mm.. ah, mammor med feta ass och barnvagnar kan typ dö.. mhm.."
Vad är den här jorden påväg? Jag blir galen!
- Sliter av håret helt dramatisk.

-

Fick en mer eller mindre chock i lördags, tror jag fortfarande är kvar i något slags chocktillstånd.
Helt plötsligt kommer vardagen inte alls vara som en varit.
Jag kommer mest sakna våra spontana utekvällar, våran förtvivlan och ångest och våra orealistiska framtidsplaner.
Men ditt äventyr har precis börjat, vännen. Jag hoppas allt blir som du alltid velat och att du sitter på ett café, med en cigg i munnen och skriver på din bok.

Undead Warlock

Lvl 6, yay.

WoW

Idag så tänkte... eh what the hell, why not! Let's go WoW!
Så Alex va braig och hookade upp ett tiodagarsprovspelagrej och allt va bra och sånt, tills någonting fuckade upp totalt. jag ser typ, ingenting. Jag kom så långt att jag skapade en Night Elf och hängde i Twilight Hammer, men jag ser inte "rutorna", så jag kan inte göra nåt, helt sämst. Testa avinstallera och installera igen, men det blev epic fail. Så nu ska jag se fall Alex kan hjälpa mig, han tror att det är nåt grafikfel, men jag vet inte. Kanske någonting som säger att jag inte ska börja?

-

Precis sett färdigt Watchmen, och den va bättre än jag hade förväntat mig, den får faktiskt fyra av fem i betyg, helt klart sevärd, trots att den va lite väl dryg ibland, but still.

-

Dags för drastiska förändringar!

-

Idag gick jag på mötet med coachen, tyvärr gav det inte så mycket som jag hade hoppats på.
Det enda konkreta va väl att jag skulle börja ringa mer, och så fick jag en sida jag kunde gå in och titta på, men annars, nej. Det va lite synd, men han sa att jag gör ju det jag kan så det finns inte så mycket mer att göra åt det heller. Så jag får fortsätta mitt sökande i hopp om att få någon typ av anställning snart.
Börjar bli mer och mer sugen på att läsa vidare och just nu så lockar religion väldigt mycket, så jag fick tips på en studiegrej som jag kan höra av mig till och se vad det finns för alternativ. Det kan nog bli roligt. Vill komma igång med nåt nu i alla fall när hösten närmar sig med stormsteg (även fast det är 26 plusgrader ute).

Coach

På onsdag ska jag på möte med en coach, från arbetsförmedlingen. Som jag har uppfattat det utifrån mötena jag har haft innan med min handläggare, så finns det två unga, men bra pojkar som är coacher som ska hjälpa till att söka jobb, fast inte söka jobb åt en, utan hur man kan vara bättre, typ. Och det låter väl vettigt och så, eftersom jag vill ha ett jobb. Jag ska ta med mig mitt CV och ett personligt brev, så ska vi väl titta igenom och se alla fel jag gjort och hur man kan skriva bättre. Utöver det så händer det inte mycket mer alls, nej. Man inser inte hur mycket man älskar skolan fören man har slutat. Jag tänkte i alla fall kolla upp fall jag kan börja läsa upp Matematik A nu på hösten på komvux, och sen Matematik B till våren, så jag har nåt att göra. Lite sugen på att ta någon strökurs också, bara för att fördriva tiden. Man blir så galet sjukt rastlös av att gå hemma. Kanske blir en tripp till Norrköping på onsdag, efter mötet, förhoppningsvis, om min ekonomi tilllåter det, och det ser jag framemot.
Annars så... ja, nej.

Dags att lämna fågelboet?

Denna rastlöshet gör mig mer eller mindre galen, mrr.
Söker jobb som en galning, tar nästan vad som helst nu. (Ja, jag är fortfarande inte helt pepp på att söka jobb som personlig assistent eller så, då jag inte alls tror att jag rent personlighetsmässigt är lämplig för ett sånt jobb, och för att jag helt enkelt inte skulle palla av intimitetsgrejen). Jag känner mig helt redo att lämna Norrtälje i alla fall. Ingenting är roligt, spännande eller nytt här. Alla känner alla, och det gör mig inte mindre galen. Jag vill bort, men jag vet inte riktigt vart jag skulle passa in heller. Är jag ens redo för att ta ett sånt stort steg, att lämna allt och flytta långt bort från allt? Ja, det är jag nog. Just nu är jag mest inriktad på att flytta hemifrån, även fast det är otroligt bekvämt att få mat och tak över huvudet, det är ju sinnessjukt att köpa livsmedel nuförtiden. Så jag är väl lite kluven där också, men samtidigt: någon gång måste man väl lämna fågelboet? Någon förort i Stockholm kan jag tänka mig också, men helst vill jag väl göra något drastiskt.

Mrr. Och ingen är uppe och håller mig sällskap inatt, det tycker jag är tråkigt. Hade gärna suttit och pratat lite om allt och inget, ventilera lite och så, men men. Vad ska man göra?
Funderar på om jag ska sätta igång lite te och slötitta på tv, eller om jag helt enkelt ska gå och lägga mig och hålla ihop ögonen stenhårt tills jag somnar.

Intetsägande

Så känns tillvaron just nu. Väldigt.. intetsägande.
Känner mig mest rastlös och uttråkad, men alldeles för virrig för att ta tag i något.
Det enda jag gör är ju att säka jobb, överallt och ingenstans. Man blir sjukt seg av att gå hemma hela dagarna i alla fall. Jag känner mig som ett träd som sitter fast alldeles för djupt med rötterna i marken, jag vill dra ur mig själv och plantera mig lite överallt, men jag vet inte riktigt hur jag ska börja bara.
Imorgon tänker jag i alla fall bege mig till Stockholm och gå på Naturhistoriskamuseet och titta på deras utställning, typ människans evolution eller... nåt sånt, verkar intressant i alla fall. Kanske tar och glor på cosmonova också, om det går något roligt. Ut ska jag i alla fall.

Fem döda kossor

Medan jag satt på ett tåg och lyssna på musik och läste en tidning så hände en grej, en grej som resulterade i fem döda kossor på spåret. Det va första gången jag såg en död ko i verkligheten, jag blev lite chockad, lite ledsen, lite allt möjligt. Konstigt kändes det i alla fall.
Annars snurrar livet på som vanligt, förutom att jag har ett nytt tidsfördriv, zeeh kub! Jag kan lösa en på under två minuter, mwaha. Jag har för mycket fritid, right?
Sitter och lyssnar igenom massa låtar från en mp3 som är.. tre år gammal? På den finns NIN, The knife, MSI, Radiohead, Mars Volta och Muse, och lite annat smått och gott. Många härliga gymnasieminnen, rökpauser, översätta svenska kentlåtar till engelska. Det va tider det. "And the ones he only gave blowjobs", haha.

Rubikskub

Jag kan lösa en sån! Jag fastnade också i rubiksträsket, darn it!

Hultsfred

Jag måste medge att jag tycktre förra året va roligare, men det kan väl ha varit för att det va första året också, eller mycket bättre artister.
I år var det inte alls några direkta höjdare för min del, det va lite trist.
Men det va mys att hänga i campet och så, helt klart.
Tror inte jag drar dit nästa år, verkar ha någon slags förbannelse vilandes över mig.
Blir otroligt sinnessjukt sjuk. Sitter och hostar sönder lungorna och snorar som jag vet inte vad. Inte lika roligt.
Halva sommaren gått, halva kvar, what to do now?

Okej, såhär: va?

Jag känner mig sådär härligt tillfälligt förvirrad. Lite yr, lite... okej.. what's up...
Jag har nog listat ut varför nu! Klockan är... kvart i tio. Jag ville sova lite mer.
Min hjärna är i ett sånt där mysigt halvvaken stadie, så allting är mer mysigt och otroligt mer förvirrande nu. Jag gillar det. Jag vill förövrigt vara fem år igen, fatta gulligt! Vilken fantasi man hade! Men jag vettefan om jag skulle vilja köra om högstadiet och gymnasiet igen, i såna fall, kan man ändra lite grejer bara? Eller blir man fem år och minns inget? Men hjärnan kan väl inte underutvecklas för att man... blir... mindre... whatever.
På måndag bär det av i alla fall! Då sticker jag till hultan! Funderar på om jag kanske borde gå en sista sväng till bolaget nu, eller om jag tar det sen. Oh I don't knooooow!
Och på tal om det, en låt som man borde lyssna på är;
Damien Rice - The Professor & La Fille Danse.
Vilken röst, den ger mig rysningar, och låten är bara för bra för att... nej den är helt enkelt bara jättebra.
Jag slänger upp en lista här sen med låtar man ska lyssna på närmsta vecka. So do it!

Bara för att..

Min tröja äger din!

Ljuvligt

Idag va jag på saktteverket och fixade kontrolluppgifter, jag hade helt glömt bort att jag faktiskt jobbade fyra dagar förra året som personlig assistent. På fredag har jag möte med soc, så vi får väl se hur det går.
Ikväll ska jag i alla fall till Stockholm och gå ut med Cillan och Josse (jalapeno.. on a.. stick).
Jag är på strålande humör och har varit det den senaste tiden, and it feels.. good!
En låt som verkligen får en att må bättre än bäst är ju Modest Mouse - Float on.
Lyssna, njut och gå ut.

Solen i ögonen

Jag har upptäckt att...
Jag blir brun på tjugo minuter och inte röd, ljvuligt.
Jag kommer inte få pengar fören tidigast augusti/september.
Jag ska till hultsfredsfestivalen om 12 dagar.
Jag älskar hallon.
Jag kan lira på expert på guitar hero.
Jag ÄLSKAR sol.

Gnäll!

Jag hade jättemycket vettigt att skriva... men Captain Morgan tog över.

Rannsaka och bekänn

Nu är jag inskriven på arbetsförmedlingen.
Jag har ringt soc och svarat på tusen frågor.
Jag väntar ivrigt på ett telefonsamtal.

Det där med socialbidrag

Man måste ringa och boka möte med en handläggare, så jag ringer och får tillsvar:
"Hej, du har kommit till ... Telefontiden är mellan 10.00 och 12.00, måndagar till torsdagar, välkommen åter."
Jag började ringa halv elva idag.
BRA JOBBAT!

FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN!

-

Det hände en grej inatt. Det va det värsta jag varit med om, någonsin.
Jag vet inte riktigt vad som hände, jag kunde verkligen bara inte skilja på vad som var verklighet och vad som inte va det.
Jag måste ha somnat till, med hjärnan fullt medveten ändå?
Det som hände va att jag låg i min säng, och jag vaknade till och märkte att en man, svartklädd, sprang in i mitt rum och under sängen. Jag försökte skrika på hjälp, men jag fick inte fram något ljud, så jag försökte röra på mig så jag kunde föra oväsen. men det gick inte. Men jag grät, hysteriskt, för jag visste att mannen under min säng skulle döda mig. Sen kom jag på att jag drömde, så jag försökte väcka mig själv genom att nypa mig stenhårt i armen, och jag vaknade. Men mannen va kvar, och inte nog med det, så stod det även fyra till i hallen och titta in på mig. Då visste jag att jag va körd, så jag försökte ringa någon, jag hörde singalerna och personen svarade, men jag kunde inget annat än snyfta, jag kunde inte skrika hur mycket jag än ville, jag fick ingen luft. Jag bara visste att jag skulle dö, där och då.
Sen vaknade jag, på riktigt. Jag kunde inte andas och mitt hjärta slog stenhårt och jag hade ont i armen där jag hade nypit mig själv i... drömmen?
Det här va så verkligt... jag vet inte om det hände eller inte... jag bara låg helt stilla i min sängen resten av natten och fick en mindre hjärtattack från minsta ljud.
Kan medvetandet vara så pass vaket när man sover? Minns man en dröm såhär bra? Alla detaljer, känslorna, hur man tänkte? Jag vet inte. Jag vet bara att jag aldrig vill uppleva det igen.

Det flyter på

Studenten den tolfte och ett jobb på gång, hur bra är inte det?

Clownfesten

Jag va clown!

Fred failade, totalt.

Malin va lätt sötast!

Och Linus vann clowntävlingen, han färgade ju håret!


Massa clowner, iih.

Det är dags!

För jag ska studenten för jag ska ta studenten för jag ska ta studeeeenteeeen..
FYFAN VAD BRA JAG ÄR!

Sigh

Jag är sjuk! Eller, förkyld/halsont/feber grejs, jätteknasigt.
Mest massa jobbigt eftersom jag är helt trött och seg hela tiden, inte så bra start på träningsgrejset, men det får jag ta igen sen helt enkelt.
Börjat titta på en animeseriegrejs också, welcome to the N.H.K, verkar bra, ska ta och titta lite mer nu. Och nej, jag är verkligen inte en animenörd, inte ens lite. Men en polare tipsa, så why the hell not liksom.

Beach 09

Nu har jag börjat blivit värsta hurtbullen!
Har ett schema där jag har tider när jag ska äta, så jag får lite rutin på det.
Träning på det och sen ni, då ska jag steka hela sommaren. Coolt va?
För mycket fritid helt enkelt, kan ju lika gärna försöka göra något vettigt med den.

Annan stor grej på gång! Eventuell inflyttning hos en polare är på gång, ska bli helt awesome!
Ska bara kirra ett jobb så är det bara att glassa på sen, helt bra.
Kommer hänga där hela sommaren i alla fall, kedjerökning och ligga på gräsmatta, mys!

Tjugoårsdagen närmar sig med stormsteg, kommer ha stor fest! Säg till om ni vill komma, så blir det bra bra bra!

Det där med att bli vuxen

Jag vägrar inse att jag faktiskt måste bli vuxen när sommaren börjar, och det är inte lätt.
Jag har snart gjort klart alla ämnen jag har läst upp under ett års tid, och det är skrämmande hur snabbt det har gått.
Det är dags att gå med i arbetsförmedlingen, ringa socialen och försöka få bidrag, men främst av allt så måste jag fixa ett jobb, och det är verkligen lättare sagt än gjort. Jag är helt klart villig att flytta om det krävs, bara jag får ett jobb. Men om jag får jobb måste jag fixa en bostad, och det är inte heller så lätt. Jag hade en plan som skulle räcka ett år till, men den planen är jag inte så intresserad av alls längre. Jag vill fixa en lägenhet, jag vill flytta hemifrån, men grejen är den att det finns inga lägenheter, alls. Om man inte köper bostadsrätt, men då måste man ta ett jävla maffigt lån också, vilket man inte får om man inte har inkomst, eller lever över sina tillgångar, som jag så fint gör. Nej, det där med framtiden och att bli vuxen är bara obehagligt. Idag har jag varit lite flexie i alla fall och sökt ett jobb som kokerska i sommar. Men det är bara att fortsätta söka och söka. Jobb måste jag ha, och om någon har en bostad i andrahand så säg till!

Pump it!

Så, nu har jag tränat som en galning, riktigt skönt.
Med bra musik i öronen så är det bara att köra på, tills man blir spyfärdig, då.
Imorgon fyller Cillan 20 år, och detta ska givetvis firas med buller och brak!
Fick mina snygging kläder idag också, så allt är bra just nu.
I skolan händer ingenting alls, så snart är jag färdig där och kan ta tag i det där... vuxetlivet. Hemska tanke.

Inatt drömde jag bästa drömmen!
Jag drömde att jag fick ihop det med en viss känd person, och jag va så kär och glad och allt sånt fint. Sen hamnade jag i fängelse. Haha. Typiskt alltså.

Dagens

I feel my vision slipping in and out of focus, but I'm pushing on for that horizon.
I 'm pushing on.
Now I've got the blowing wind against my face

Gandhi

Har fått en liten upgift i engelskan, ska skriva en kort upsats om någon historisk känd person.
Jag tänker skriva om Gandhi, så jag hyrde en film som är tre timmar lång. Så idag blir det film tittande. Har sett början på den filmen förut, men hann aldrig se klart den.
Sjuk grej på tv just nu, ett land någonstans, älskar överviktiga kvinnor, som gärna är skilda, och sånt, och det finns bara fet mat där. Man kanske borde dra dit och komma ifrån våra sjuka ideal? Fast nej, alla har ju rätt till att skapa sin egen kropp så att man SKA vara överviktig eller att man SKA vara smal är fel. Va vemfan du vill liksom.
I helgen var jag på teatern (och nej, inte såndär kultur teater, utan en krog), där blev det minsann släktkalas och återseende av gamla arbetskollegor, kalas. Roligt att se alla så fulla, medan jag satt och chilla med min gigantiska öl. Så träning har det inte blivit dem två senaste dagarna, men idag är det dags att köra igång igen! Helt peppad.
Så nu glider jag till djävulsmaskinen.

Träna träna träna

Har börjat träna massa mycket nu, känns helt otroligt skönt faktiskt.
Har inte kunnat tränat ordentligt på ett år nu, på grund utav en inflammation i foten som gjorde att jag inte kunde gå på tre veckor förut, och läkaren sa åt mig att ta det lugnt ett år, så det har jag gjort. Nu ska jag få kondition, banne mig! Började för två veckor sedan, tog en rask promenad och va helt död när jag kom hem (fyrtio minuter senare då alltså), jag skämdes över mig själv. Fyfan. Så, nu har jag införskaffat en suåermegahightechträningsmaskin som suger musten ur en efter en kvart, så nu ska jag minsann komma i form igen.
Annars mår jag sådär, har någon huvudvärk som vägrar ge sig. Sigh.
Klockan är bara kvart över två så nu får vi se vad jag kan hitta på att göra under resten av dagen.

Sången som jag hatar

"För det rätta jag gör känns så vanvettigt fel.
Nu ska natten bli drömlös och vardan förstörd.
Det blir tredagars-fyllor och TV-spel, medan världen omkring är brutalt oberörd."

Sexleksaker

Det har varit en ganska annorlunda, men intressant helg.

I fredags drog jag på fest och träffade mina gamla vänner från skolan, det var roligt! Festen hade ett tema; man skulle vara utklädd till något som började på P. Jag med min sämsta fantasi och sistaminutenpaniken klädde ut mig till punkare, vilket inte va en sån stor skillnad från hur jag ser ut egentligen, eller såg ut i hela högstadiet, så för att ytterligare demonstrera att jag verkligen klätt ut mig så skrev jag en lapp där det stod: PUNKARE och satte fast på tröjan med två säkerhetsnålar. Kvällen till ära slet jag även sönder ett par strumpbyxor.

Jag gick dit med Malin vid åtta tiden och vi kom lagom till några kastrullfulla människor och en tjej som stod och visade olika sexleksaker. Intressant, verkligen. Man fick känna, titta och även beställa om man ville.

Rolig kväll blev det i alla fall. Det var roligt att träffa alla.

Lördagen bestod inte av så mycket annat än titta på dålig tv och snora lite, slapp bakfyllan dock.

Slänger upp en bild på en av leksakerna man kunde köpa, mest för att Malins min är kickass.

Bo ensam?

Idag är jag helt själv hemma, tills imorgon. Vanligtvis brukar jag vara överlycklig och skutta runt av glädje och njuta, men inte längre. Det är oändligt tråkigt att vara ensam, och sen att jag har en fucked up hjärna gör inget bättre. Nej, jag kommer nog aldrig klara av att bo ensam. Jag måste införskaffa katt/katter eller hitta en inneboende. Då blir det nog bra.
Just det, jag ska till hultsfredsfestivalen, biljetten är kirrad och klar, det ska bli riktigt roligt.
Nomnom, nu har jag druckit mig mätt på kaffe och skrivit två uppsatser, peppa pepp pepp.
Imorgon blir det våldgästning, sen tvätta tvätt. Oh the joy.

En Tiger, raorw!

Bang bang!

Nu är klockan alldeles strax tio, vilket betyder att jag kan gå till H&M och gnälla och klaga och sånt. Köpte ett par hängslen där för mindre än en vecka sen som redan har bestämt sig för att gå sönder, inter okej! Speciellt inte när man är superfattigkatten.
Bäst för H&M att jag får cashicash, annars blir det hårdbrödmackan!

En Clowns Åsikter

Idag beställde jag en bok från en helskum sida, bokborsen.se, men det var den enda stället som sålde en bok jag varit på jakt efter hurlängesomhelst, En Clowns Åsikter.
Den handlar om en bitter, cynisk människa som är lite som en clown.
Känns som ett den boken är som skriven, så jag slog till.
Sjuttio kronor skulle dem ha för den, vet inte riktigt hur jag tänkte för jag har fyrtio kronor på kontot och inte ett öre mer. Det ska bli intressant och spännande och se hur det här slutar.
Fyrtio kronor och det är lite mindre en halva månaden kvar, första gången jag ligger såhär risigt till ekonomiskt, det är inte lätt att vara rökare.

Jag är nog lite väl konstig för mitt eget bästa. Gick ut och tog en cigg nyss och såg tre nya sopptunnor med hjul, som stod bredvid dem tre vanliga. Min första tanke var att det är en mördare som har ställt dem där och ska mörda mig och två till inatt och köra iväg våra lik.
Kan inte riktigt koppla bort den tanken, men det måste finnas en logisk förklaring till att dem står där, eller hur?

Djurensrätt, lätt!

Jag minns när jag va tretton-fjorton-femton-sexton-sjutton, då va jag djurrättsaktivist på heltid.
Jag hostade och snorade så fort någon med pälskappa försökte sätta sig bredvid mig på en buss, jag ville och vill fortfarande inte sitta bredvid människor som tycker det är helt okej att gå omkring med dött djur på sig. Hur fan kan man tycka det är snyggt? Framförallt, hur kan man gilla att gå runt i någon annans hud? Men jag va bra då, under dem fyra åren jag va som mest aktiv. Jag skrev ett gäng upsatser för att informera människor om hur djur behandlades, och hur vi helt enkelt blundar för det, istället för att kämpa för att djuren ska få en bättre värld. Jag pratade relativt mycket om djurens rätt i samhället, jag gjorde allt jag kunde för att försöka få människor att förstå vilka jävla skithögar vi människor är. Jag själv är vegetarian och har varit det dem senaste sju-åtta åren, det är ett val jag har gjort. Främst för att jag gillar verkligen inte smaken av kött, bara tanken på att jag skulle sitta och äta lik gör mig äcklad, men givetvis också för att djuren behandlas så otroligt dåligt innan slakten, under slakten och ja, efter slakten kan jag väl inte säga direkt, då är det redan skett. Varför ska vi människor vara så mycket bättre än djur? För att vi är födda med ett slags avancerat medvetande eller vadå?
Men det är inte det här som jag ville skriva om. Jag är djurrättsaktivist, jag älskar djur och jag avskyr människor i viss mån.
Det som gjort mig riktigt uppröd, besviken och allmänt uppgiven är dun. Ja, dun. Dunkuddar, duntäcken, dun dun dun. Hela den här grejen med Kalla Fakta har väl inget undgått att se hoppas jag? Dunindustrin i fokus, och IKEA. Nu är det så att IKEA har inte riktigt koll alls på varifrån dem får sitt dun, och det resulterar i att fåglarna får lida, som fan. Man sliter alltså av fjädrarna från fåglarna, bara sådär, medan dem lever, vilket leder till oändlig smärta för djuren. Är bara inte det en så sjukt onödig grej? Varför ska man hålla på att plåga fåglarna så jävla mycket? Och vafan ska vi ha dun för? Nejmen, okej. Jag fattar bara inte varför, varför, varför man rycker av deras fjädrar medan dem lever, det går att jämföra med att få sitt hår avslitet, utan bedövning. Hur skulle det kännas? Jag upptäckte även, till min stora förtvivlan, att jag har en kudde från IKEA med fjädrar i. Jag har alltid varit emot dun, tycker det är en sån onödighet i sig, och nu sitter jag här, med en kudde med fjädrar i. Hycklare, ja? Men den kudden ska jag inte behålla. Den får inte vara en del i mitt liv. Jag vägrar vara den del i djurplågeriets värld. Jag älskar djur. Jag ska göra allt jag kan för att kämpa för deras rättigheter. Dem är lika värda som vi as till människor.

Smidigt

Nu är det så att momsy har fått massa dåliga värden.
Hon har inga vita blodkroppar, och utan vita blodkroppar = inget immunförsvar.
Hon får inte vara i närheten av någon som är förkyld eller sjuk av något slag, för då blir det in på akuten för hennes del, och vad gör jag? Drar på mig värsta jävla dunderförkylningen. Är det smidigt eller vad? Men hennes läkare ringde idag och sa att hennes värden blivit bättre, peppa peppa. Hoppas jag inte lyckas smitta ner henne bara.
Så idag blir det för min del hemmakväll, synd, men sant. Måste friska till mig.
Vill lyckas träffa Emma också, vi har inte setts på evigheter! Så imorgon ska vi försöka få till det.
Peppa peppa.

Ekologisk

Jag har köpt en jättesnygg ekologisk tröja! Den är bara för skön för att vara sann, och för snygg.
Kommer kanske upp en bild sen så får ni titta. Den är i någon härlig blåfärg med ett träd på, i svart. Jag gillar träd, men inte blått, men den funkar.
Galet trött på snön är jag också, nu får den faktiskt ta och försvinna härifrån.
Känner mig duktig och grejer idag med, har börjat skriva på två fördjupningsarbeten, iih.
Ett ska vara klart om en vecka, men det klarar jag, med den flytet jag har.

Jag vill ha!

En vanlig morgon

En vanlig morgon i mitt liv börjar med att jag vaknar, går upp och sätter igång platttången och sätter mig på sängen och tittar runt efter kläder. Efter att jag har hittat något att klä på mig så går jag ut i hallen och börjar platta håret, som ar typ 20 minuter. När jag har plattat färdigt så sätter jag slarvigt upp håret i en toffs och börjar sminka mig, foundation, eyeliner och mascara. Sen går jag och klär på mig ordentligt och sen tillbaks till spegel och fixar resten av håret, ruffsar till det och använder en halv flaska hårspray. När jag är färdig med allt ytligt så tassar jag in i köket och tvingar i mig lite flingor och filmjölk (jag har hört att frukost är en bra vana, men jag tvivlar). Om jag har någon tid över så sätter jag igång datorn och kollar hur mycket pengar jag har på kontot, sen beger jag mig till skolan, efter en sista titt i spegeln, såklart.
När jag kommer ut ur porten så tänder jag en cigg och vinglar fram (inte för att jag är full), för det är så jävla halt hela tiden. Sen kollar jag i plånboken fall jag har några pengar löst och fall jag kan köpa kaffe i skolan, och om inte så beger jag mig till pressbyrån och köper en stor kaffe med kortet. Efter jag köpt kaffet så tänder jag en till cigg och börjar sörpla lite på kaffet. Jag ser nyvaken, förvirrad och helt borta ut, alltid. Sen kommer jag till skolan och börjar med första lektionen. Det här är alltså en rutingrej för mig, det här gör jag varje morgon. Så nu vet ni det.
Hur ser din morgonrutin ut?

Rastlös

Sitter i skolan och är helt ofokuserad, sveper kaffe och varvar det med kedjerökande.
Är helt galet trött på skolan nu, det enda som får mig att fortsätta och inte bara hoppa av skiten är att jag har inget vettigare för mig att göra. Jag vill inte va arbetslös och bo hemma utan pengar, det funkar inte. Jag SKA klara alla kurser jag misslyckades med dem tre senaste åren och sen gå vidare med nästa steg... som är... något, jag vet inte. Efter juni, när jag har tagit studenten och skrikit mig hes av glädje, kommer jag inse att jag är fast hemma, utan några framtidsplaner och inget jobb. Känns bitterljuvt, fast mest bitter. Vill bara gå hem nu och fördriva tiden med att spela tvspel och titta på filmer, men vad tjänar det till? Inget.
Egentligen är det ju skönt att ha något att göra, något att fokusera på, men idag är det helt enkelt inte min dag.
Är helt rastlös hela tiden, jag vill göra massa saker, men jag vet inte vad. Vill ha massa pengar så jag kan åka bort ett tag och bara uppleva livet, istället för att vara fast här.
Nej, nu är jag bitter.

Bra hårdag

Såhär ser jag ut när jag har en bra hårdag, bara så ni vet.

Och plötsligt kommer tillvaron bli lite tråkigare, lite sämre och lite längre.
Sommaren känns ju bara så oändligt långt bort och snön bara faller ner från himlen.
The spirit va ingen vidare bra film heller, serien kanske är bättre, vad vet jag, men den filmen va verkligen inte alls vad jag hade förväntat mig, jag menar, sin city va ju guld.
Jag har hamnat i något slags mysmood varvat med cynisk bitterhet också, jävla schizo jag är.
Ena sekunden vill jag gå på bio, fika, hålla hand, fnissa, vara nervös och ha fjärilar i magen, titta på dåliga filmer och skratta åt kassa skämt, vara vaken flera dygn och mysa, andra sekunden blir jag bitter och sur och hatar världen och människor för allt är så jävla förutsägbart.
Vad göra vad göra.
Imorgon blir det fikaing med brudarna, ska peppa en vän att följa med till hultsfred.
Sen börjar skolan på torsdag, helt jävla opepp, men men.

Nytt år

Och så va år 2008 slut och år 2009 har börjat.
Jag började det nya året med en bakfylla från helvetet, men det va det värt!
Låg i sängen med laptop och film och yoghurt och spyhink, pepp pepp.
Idag blir det minsann en biopremiär för min del!
The spirit, 18:50 på filmstaden sergel, vi kanske ses där?
Nu spelar jag vidare på mitt guitar hero world tour, jag har blivit en sån nörd alltså.
Lite opepp att jag klarat hela på gitarr och bas och sen så försvann allt, bara sådär?
Sån som händer I guess, bara börja om från början.
Klarar låtar på expert nu minsann, det ni!